Puh! Jag är så himla dålig på det här men nu har jag snyggat till bloggen och ska ge det en chans till.
Minns att mitt tidigare inlägg hette "Ett år senare" så då säger jag det igen "Ett till år senare!"
Det har nog inte varit många som läst min blogg tidigare och det lär nog heller inte bli fler,
men för min egen skull tänkte jag skriva ner lite.

Jag tänker nu skriva mina förlossningsberättelser. Jag kanske är lite sen med det men nu börjar det faktiskt blekna långsamt ur mitt minne, så det kanske är bäst jag skriver ner det innan det försvinner helt!

Vill bara påpeka att alla tidigare inlägg är från 2009-2010 nån gång.

---

Förlossningsberättelse nr1- Vincent

6/12-09
Det var en helt vanlig söndagskväll och vi var hemma hos mina föräldrar på middag.
Jag skulle gå på toa och märkte att slemproppen hade gått.
Senare den kvällen hemma hos oss googlade jag på "slempropp" och läste att det kunde ta upp till 14 dagar innan förlossningen skulle starta. Ghaa! jag som trodde att "nu jävlar är det nära!".
Vi gick och la oss för natten och allt var som vanligt. Jag vill minnas att jag tidigt på måndag morgon gick upp för att kissa och när jag reser mig ur sängen kommer det lite slemmiga droppar i min trosa. Jag trodde inget konstigt utan misstänkte att det var slemproppen som fortsatte att lossa. Runt 14.00 börjar jag känna av små svaga värkar och detta fortsätter hela dagen. Varje gång jag suttit ner och rest mig upp kommer det nån droppe men fortfarande tror jag att det är slemproppen. 04.00 på Tisdag morgon ringer jag in till BB och förklara situationen.
Dom ber mig vänta hemma, vila upp, ta ett bad osv.
Jag sa till Kristoffer att idag får du nog stanna hemma för det kan vara dags.
Vi försökte sova så länge som möjligt på morgonen och sedan bara vi gick hemma och vänta.
Timmarna gick och värkarna började smått bli starkare. Jag gick och la mig i ett bad och det var riktigt skönt!
När jag gick upp därifrån kände jag på riktigt att nu sattes värkarna igång och dessa droppar som tidigare kommit hade nu blivit rikligare! Klockan var nog runt 16.00 när jag ringer in till förlossningen igen och förklara dessa läckage och dom ber mig komma in.
Seg som jag är så hade jag fortfarande inte packat klart BB-väskan så det var läge att göra det nu.
När vi var klara här hemma åkte vi iväg te affärn och handlade lite smått och gott att ha med oss in.
Det var godis och clementiner i stora lass och cola såklart!
17.50 var vi på förlossningen.
Vi kom in i ett litet rum där barnmorskan bad mig lägga en gigantisk binda i trosan och gå runt en stund med den. När hon kommer tillbaka tar hon bindan och ber mig vända bort huvudet "Nu ska jag göra något du tycker är äckligt!" sägor hon. Jag vänder bort huvudet och i ögonvrån ser jag hur hon för upp bindan mot ansiktit och då kom min första tanke "Men jösses ska hon slicka på den!?!?" men nä sicken tur hon luktade bara..äckligt det oxå kanske men ändå hahaha!  Hon trodde att det var fostervatten men ändå svårt att avgöra.
Senare tog dom ett test och fortfarande var det svårt att avgöra. Då fick jag sätta mig i gynstolen och då notera dom att det var fostervatten som rann.
20.05 Fick vi kvällsfika, två värktabletter och en varm riskudde att lägga på magen. Sen skulle vi försöka vila.
Det var svårt att sova med värkar så 23.10 fick jag sömnpiller.
Det gick någon timma och jag kände att näe nu börjar det göra ont.
Då undersökte dom mig och jag var öppen 4cm.
01.10 gick jag in i duschen i avslappning och smärtlindringssyfte och det hjälpte fatiskt en hel del.
02.10 låg jag på förlossningsbädden och lustgas sattes på.
03.00 bestämde sig barnmorskan för att tå hål på hinnan och släppa ut vattnen.
Runt 04.00 var smärtan fruktansvärd och jag spyr som en kalv av lustgasen. Då var jag öppen 6cm och man bestämmer att ge mig epidural. Åå Jesus vilken bra smärtlindring! efter sömnpiller, lustgas och ryggbedövning sover nu jag. Kristoffer låg på en saccosäck och sov.
06.30 Börjar krysvärkarna och det är dags att TAA III!
Kristoffer käkar frukost precis lagom!
Groggy som jag är så somnar jag mellan krystvärkarna och vaknar av att 5 barnmorskor och en karl står och stryker sina händer på mig och hejar på mig "Kom igen, du är så duktig, sådär ja BRA!" osv.
07.00 kunde man skymta huvudet under en värk och kristoffer fick se massa svart hår!
Jag forsatte att krysta och 07.26 kikade en en underbar liten pojk ut ur mammas mage.
Helt fantastiskt!

Han föddes i vecka 40+0. Var 49cm lång och vägde 4105g.


Förlossningsberättelse nr2- Vilma

Jag vaknade tidigt på torsdagmorgon den 11/8-11 och kände att jag hade små, små värkar vilket jag även hade känt i sömnen. så värkarna måste startat nån gång på natten. Kristoffer jobbade och Vincent sov fortfarande så jag var ensam. Jag brydde mig heller inte om att ringa till Kristoffer för jag vissta att han gott och väl skulle hinna hem ändå. Han kom sen hem vid 7 tiden på morgonen och gick och la sig. Jag pysslade med lite smågrejer hemma och försökte få iordning det sista i barnrummet. Senare ringde jag mamma och bad henne sy färdigt spjälskyddet och de innan bebisen skulle komma och hon kom direkt. Hon skulle ju även vara barnvakt åt Vincent så jag sa att det var lika bra hon tog med sig honom idag eftersom vi kanske skulle behöva åka in.
Fast ännu var jag osäker och trodde att det nog var dags på fredag.
Runt 18.00 börjar värkarna bli starka. Mamma säger åt mig att åka in men jag tycker inte att det känns tillräckligt än. Jag ville inte riskera att bli hemskickad. Men vid 20.00 ringer jag förlossningen och berättar att jag nog vill komma in för jag ville ju heller inte riskera att missa smärtlindringen. Inte heller denna gång hade jag packat BB-väskan. Då då fick jag göra de och även packa Vincents väslka som han skulle ha med sig till mormor och morfar.  Sedan åker vi in. På vägen in känner jag starkt att näe vi kommer nog bli hemskickade.
När vi var framme parkera vi på besöksparkeringen och gick in. Vi fick prata med en barnmorska och hon var rätt säker på att hon skulle få skicka hem oss.  21.30 undersöker hon mig och säger "Du kan parkera bilen för hon är öppen 5cm!" chockade blev vi allihop.
Vi får komma in i förlossningssalen och upptäcker att det här var ju samma rum som sist, va kul.
Snart börjar värkarna bli allvarliga och då får jag min bedövning som jag bergis visste att jag ville ha sen sist.
Det hette spinal och fungerar på samma sätt som epiduralen fast håller bara i två timmar. TVÅ TIMMAR?!
men jösses ska jag hinna föda inom de hade ni då tänkt? jag som trodde jag skulle föda imorgon?
Nej då, det ska vi se till o ordna säger barnmorskan. Jahaja, jag ska ha bebis idag tänkte jag.
Så efter jag fått spinalen så tar man vattnet och då var jag öppen 6cm. På några minuter öppnar jag mig helt och det är dags att krysta.
22.50 började krystvärkarna. 9 minuter senare och efter 3 krystningar var en underbar liten flicka ute ur mammas mage.

Hon föddes också i vecka 40+0. var 52cm lång och vägde 4055g.